Vår dotter överaskar oss ständigt.
Igår var vi iväg till Lindesberg för att fira min bror, han blir 29 på tisdag. *grattis grattis bror min*
Vi var till deras, han och hans frus, nya hus/gård för första gången! De har en hel del att göra innan de kan flytta in, de hoppas på att kunna göra det innan deras lilla bäbbe kommer i slutet på maj.
Var väldigt trevligt men som vanligt känns det som om man dansar runt på tårna runt E, Min brors fru.

Wim charmade så klart alla genom att visa hur duktig hon är på att dansa, speciellt till låten "Cotton Eye Joe". Hon ser bara för härlig ut när hon skakar på sin lilla rumpa och diggar till musiken! *hihi*

När vi kom hem så fixade vi mat och Wim gick omkring med en av hennes leksaker och helt plötsligt kommer hon fram till mig och ger mig en liten liten bit som hade lossnat från den leksaken hon hade i handen. Det var en så pass liten bit att om hon hade stoppat den i munnen så hade hon fått väldiga problem med att andas. Och den lilla saken kommer hon och ger till mig och det är inte första gången hon har gjort det!

Gör era ettåringar det?

För det förvånar oss ständigt att hon gör så.
Nu gjorde hon det igen! Kom med en sak som hon hur lätt som helst skulle kunnat stoppat i munnen! *förvånad*
Det är som om hon vet att hon inte får stoppa små saker i munnen och istället kommer hon och ger det till oss!
Förstår ni hur jag menar?