Har än så länge inte kommit fram till varför jag är deppig men det blev i alla fall lite bättre nä Wim hade vaknat och jag fick gosa med henne! Och nyss ringde D och berättade att han var på väg hem och det hjälpte en hel del!

Mår som allra bäst när han är här hemma hos mig och Wim! Han är och kommer alltid att var ljuset i mitt liv! Jag är så glad att vi hittade tillbaka till varandra! Ni förstår att jag och D har känt varandra sen -99 och det var första gången vi blev tillsammans! Sen dess har vi varit tillsammans minst 2 ggr till. Och alla som känner oss sa hela tiden att det kommer bli ni i slutet! Visst så träffade vi andra och var tillsammans med andra mellan gångerna men jag jämnförde alltid alla killar med D och jag tror D gjorde likadant.

Men Vi hittade tillbaka till varandra för 4 år sedan och förlovade oss för 3,5 år sedan! För ett år sedan fick vi vår underbara dotter Wilma (kallas oxå Wim) och vi har det bättre än någonsin! Värst var det nog när vi fortfarande bodde hemma hos våra föräldrar! (Det var innan mamma och Anders, D´s pappa, blev tillsammans och flyttade ihop.) Tack och lov fick vi en lägenhet innan Wim kom till världen!

Oj det här inlägget tog tid att skriva! D är i alla fall hemma nu! Både jag och Wim sprang till dörren för att möta honom! =O) Blev ett riktigt pusskalas! *hihi*